Ding dong...

Nu har vi varit i studion och jobbat igen. Jag får nog ta det lite lugnt med chefen nu, då han börjar bli irriterad på mig, sen jag gömde mig för honom på Vellingeblomman. Alltså valde jag att hålla mig undan igår. Jag hörde hur chefen höll på något, och jag ville så gärna hjälpa till, men vågade inte. Såg att chefen plockade fram några skruvar och en borrmaskin. Han skulle sätta upp något som jag inte blev riktigt klok på vad det var. På ett av borden låg en vit grej som han köpt. Jag satte mig på den där grejen och väntade. Den var behaglig att sitta på då det fanns en liten grop man kunde sitta i, så jag satt där och slumra till!

Slummer!!!

Precis när man hade det som bäst, då fick den här grejen eget liv. Det ding dongade i rumpan på mig så jag flög iväg som värsta kanonkulan. Hjärtat slog dubbelslag kändes det som, och jag hörde hur chefen skrattade. Va vad det för kul med det? Jädrans vad jag blev rädd, när den ding dongade.

DING DONG!!!!!

Chefen berättade att det inte var meningen, han råkade bara komma åt knappen då han skulle sätta upp knappen till dörrklockan. Jag undrar det jag???......råkade??.....hmmmmm..

Sture